En Doft av Himlen

Efter några dagar i New York kom så äntligen den lilla stunden då bara jag fick bestämma vad vi skulle göra. Jag har inte många specifika önskemål med resan mer än att få åka till Aedes de Venustas på Christopher St i Chelsea. Jag hade ingen aning om vad som väntade mig mer än att de säljer en mängd nicheparfymer som är både svåra att få tag på i Sverige, och gör man det är de snordyra och det tillkommer dessutom frakt.

Den lilla boutiquen i lummiga Chelsea, på samma gata som The Stonewall Inn, runt hörnet från Gay Street är så speciell och exklusiv att man måste ringa på en ringklocka för att få äran att komma in. Jag är allergisk mot sådant snobberi, men jag tänkte inte så mycket på det just då och där, jag var mest själaglad över att vara där. Dofterna slår emot och tar över hela dig när man kommer in genom dörren. Där är trångt och plottrigt, flaskor och dekorationer överallt, som ett Versaille på amfetamin ungefär. Röd sammet, guld, torkade blommor, flaskor, doftljus och två pyttesmå, levande yappy type dogs. Butiksinnehavarnas attityd bidrog till känslan att jag borde vara oerhört tacksam över att över huvud taget vara där och i deras och pafymernas närhet. Med det sagt är de också väldigt hjälpsamma och det är fritt fram att prova och spraya. De svarar gärna på frågor, och köper du något får du också generöst med små provrör med dig.

Det blev två köp för min del. Chergui från Serge Lutens som jag skrev om här och Piment Brulent från L'Artisan Parfumeur, ett av mina favoritparfymerier. Jag fick också en generös handfull prover som jag ska gå igenom så småningom här. Efter en knapp timme gick jag därifrån, flera dollar lättare och med ett löjligt flin i ansiktet. Från och med nu kan jag bära olika parfymer varje dag, trots att jag är på resande fot.